Regndagar får kolonin sköta sig själv. Då tar naturen hand om vår lott. Precis som den gör alla de dagar vi är där också. Som om våra spadar och ytliga grävningar i landen skulle spela någon särskild roll. Försöken att rensa bort allt det vi inte önskar i landen och ute i gångarna är också småpotatis i sammanhanget. Ogräset har sin egen naturliga strävan.
Men vi tycker vi sliter på bibliskt vis, dvs i vårt anletes svett. I vårt anletes svett, skulle nog Hasse Alfredson skulle ha sagt och fortsatt, snacka om svett! Pyramidbyggarna Du, dom svettades bort 20 kilo om dagen, snacka om svett! Ungefär så gissar jag han skulle ha sagt.
Att det pärlar lite i pannan och kepsen blir aningens fuktig är inte mycket att stoltsera med. Att man blir andfådd och får mjölksyra beror på bristande övning. Så blir det när sofforna, sängarna och skrivborden används för flitigt. Fenomenet att kroppen svettas ut vätska är mer beroende av denna sommars värme än någon överdriven kroppsansträngning. Till nästa sommar får man lägga sig i träning i februari för att få upp flås och kondition. Då ska det bli andra bullar av. Naturen får se upp. Människan tar över.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar