torsdag 29 april 2021

Koloni och kraftkrävande insatser

 Nu närmar vi oss nutid! Vi har köpt en ny kolonilott på Alnängarna i Örebro:

Så är man kolonimänniska igen. Vågat kan man tycka, eftersom förra gången inte blev så lyckad. Biologin överträffade vår förmåga att förädla och odla. Det växte mest där det inte skulle. Och oönskade växter överträffade de efterlängtade och planterade. Grannar nickade vänligt när vi såg dem. När vi inte såg dem så bra skakade de medlidsamt på huvudena. Ett ord här och några andra där kunde urskiljas. Nybörjare! Hur kunde de få köpa? Rensar de aldrig ogräs? Tror de man ska odla i grusgångarna utanför lotten?

Problemen är desamma. Vad gäller ogräset. Medmänniskan har till och med skaffat en liten skylt. En sådan man sätter där man odlar. På hennes skylt står det inte riddarsporrar, tagetes eller dill. Ogräs, står det. Så är man garderad. Om ogräset gror bättre än de dyrt inköpta plantorna eller fröerna.

Problemet med grusgångarna utanför lotten kvarstår. Är permanent. Där växer gräset bättre än i det vi kallar gräsmatta. På vår lilla tomt skjuter maskrosorna upp så fort och är så många att man kunde tro vi ska brygga maskrosvin. Gröna växter svämmar över tomten och sköljer ut i gångarna. Som enligt överenskommelse ska hållas rena och fina. Utan grönska.

Vi har försökt vattna med svaga växtbekämpningsmedel. Till ingen särskild nytta. Det verkade som extra gödning. Vi har köpt vägsalt. Som också omvandlas till gödning. Efter ett tag. Växterna kroknade... och reste sig. Till sist var det hackan som återstod. Alla som försökt hacka upp en sekelgammal nedtrampad grusgång vet att gräset är bättre på att bryta igenom än hackor. Dessutom får man hackskador i händer och armar. Det är som att köra in hackan i en stenvägg med de då uppkomna vibrationerna som går genom armar och ben.

På nästa årsmöte ska jag föreslå att man asfalterar gångarna. Då får vi frid och ro några år. Tills maskrosorna visar sig på styva linan och knäcker även den beläggningen. Lugn och ro var det tänkt att vi skulle få på kolonin. Ett tag. Inte vedermödor. Kraftkrävande insatser. Slit. Vi fick ett oplanerat och fullskaligt krig mot okontrollerbar växtlighet. Som envisas med att dyka upp mest frekvent där den absolut inte hör hemma.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Objudna klippare

Ett högt stängsel ska hålla objudna "gäster" ute och låsta dörrar släppa in alla som har nyckel. Ändå nöjer sig somliga inte, de r...