Potatis och kirskål

I början på maj stoppades potatisar ner i backen. De såg inte så pigga ut utan var på väg att skrumpna. Men gröna groddar sköt ut från sidorna så hopp finns om en potatisrik midsommar. Undrar varför alla ska äta färskpotatis under midsommarhelgen? Kanske är det ett sätt att fira årstidens växlingar ungefär som kräftfisket förr hade ett startdatum. Sommaren inleds med potatis och den annalkande hösten med kräftor. Bara inte frosten tar våra knölar. För säkerhets skull fick de vila någon decimeter ner i pallkragens jord i sällskap med hästgödsel. 

Äntligen hade regnet varit på besök. Skottkärran var fylld till hälften så nog hade vi fått mer än de brukliga millimetrarna. Det behövdes. Vitlöken hade börjat gulna i blasten. Penséerna slokade. De förgrodda paprikorna såg allmänt chockade ut, trots att de stod inomhus.

Den enda gröda som har fått ett försprång är dessvärre kirskålen, en nästan outrotlig grönska. Hos oss är den en invasiv art som tränger ut annan grönska. Den till och med spiller över ut i grusgångarna runt vår lott och får grannar att sucka över hur bedrövligt och erbarmligt vårt kirskålsbekämpningsarbete (!) är. 

Vi läser trädgårdslitteratur och tror att bark ska göra susen. Den barkmull vi placerat runt hallonbuskarna har då inte verkat, kirskål har inte tagit del av samma information som vi. Den vet inte att den borde lägga sig ner och dö. Istället sprutar den upp ur marken med tydliga krav på att bli erkända genom att vi kapitulerar. Hur som orkar vi i alla fall inte skörda kirskålen och konsumera den. Det lär finnas hyfsade recept. Ätbart ogräs är hoppingivande. Vi ska försöka hota kirskålen med att vi kommer att äta upp den…

Röda tulpaner sticker upp ur jorden i ett av våra land. Vi grävde ner en massa lökar i höstas. De är i alla fall nyinflyttade så de har inte lärt känna sina omgivningar ännu. De är så små och klena att vi får lust att resa till Holland för att se hur de verkligen kan och ska se ut. Kanske de bättrar sig till ett annat år? Koloniharen har i alla fall ratat dem, vilket vi är tacksamma för.