Även när jag inte är på kolonin är kolonin hos mig. Hur det märks? Jo, på att jag i samtal ständigt råkar komma in på hur det är på kolonin, vad vi gör där, hur vi trivs och längtar dit n'är vi inte är där. Jag till och med skryter med jordärtskockor och spenat, det skulle min mor aldrig ha trott om någon hade siat om att jag skulle hålla på med sådant.
Politik och andra ting som ständigt står i centrum hamnar plötsligt i periferin. Ämnena får träda tillbaka för att diskutera hur man behandlar en fläder som fått löss. Några nyckelpigor som kan ta hand om problemet har inte synts till. år det bra med diskmedel i vatten. Hallonbuskar som blir övertunga och böjer sig över grusgångar och grannarnas utrymmen, hur tuktar man dem så att det blir bra med hallon utan besvär för omgivningen?
Ett nytt träd vore en dröm. Med vad ska man ha? Plommon? Körsbär? Vågar man sig på persika? I skyddat söderläge kanske? Lite lockar det att skaffa ett mullbärsträd. Vita mullbär är ju lämpliga om man vill ha silkesmaskar. Och goda är bären. Rödsvarta mullbär smakar säreget men är ett fantastiskt bär. I början är trädet som en buske men kan bli en reslig varelse sisådär 10-12 meter högt. När det sker är det andra som får hand om detta fantastiska träd... Här blir jag fundersam. Jag får nog nöja mig med en blåbärsbuske. Tills vidare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar